Idag var jag med yngsta sonen i skolan en stund. Han går i 4:an. En av hans klasskamrater, en tjej, kommer fram till mig och säger: -Är det du som har skrivit Nyckeln till det förflutna?
-Ja, säger jag, lite paff.
-Min mamma håller på och läser den, säger hon då.
-Vad kul!
-Och jag älskar att skriva och håller på att skriva en bok. Jag vill också bli författare! berättade hon.
Så roligt när barn i den åldern gillar att skriva, tycker jag! Och det ska börjas i tid, som det heter 🙂 Heja dig Klara, ser fram emot att läsa din bok sedan!
Anna Keiler 
Vad roligt att hennes mamma läste din bok också! 🙂 Och skoj med sådana kommentarer även från de yngre 🙂
Ja det var roligt och hur hon visste att jag skrivit den boken vet jag inte!
Kul att lilla tjejen vet vad hon vill. Önskar så att någon uppmuntrat mig att skriva när jag var liten, istället för att läraren i svenska alltid klagade på att jag skrev för långa texter.
Klagade läraren på att du skrev för långa texter? Blev för jobbigt för läraren att läsa eller? Katastrof! Bra att du inte gav upp!
Jag tänkte ju inte på det då, blev bara irriterad. Men jag hade ett långt uppehåll innan jag började skriva igen. Känns onödigt nu när jag vet hur mycket skrivandet betyder för mig. Men jag har verkligen lärt mig att uppmuntra unga att följa sin passion, använda sina styrkor och våga satsa.