Numera när jag skriver tänker jag så himla mycket på hur jag skriver och formulerar mig, funderar över varje mening och undrar om det blev tillräckligt bra. Försöker låta bli att ramla ner i de där fallgroparna. Istället för att bara traska på och ramla ner i dem och ta mig upp på andra sidan, så stannar jag upp innan jag ramlar ner. Och då kommer jag ju inte vidare. Jag liksom redigerar medan jag skriver nytt. Står och stampar på samma ställe och tycker att det är rätt tråkigt. Vet inte riktigt vilken riktning berättelsen ska ta, men enda sättet att ta reda på det är väl att bara skriva på? Låta berättelsen visa vägen? Hur gör ni?
Anna Keiler 
Jag tillåter mig att skriva dåligt. Jag försöker låta bli att analysera och gå tillbaka och kolla hur det blev och tänker att jag tar allt det där sen när jag är färdig, och för att bli färdig måste jag fortsätta framåt så då fortsätter jag framåt. Det verkar som att du är inne på samma spår. Skriv vidare och redigera efteråt tycker jag!
Du har så rätt, Iza. Man ska inte redigera medan man skriver. Det är bara lättare sagt än gjort. Jag ska försöka tillåta mig att skriva dåligt. Det är ju trots allt bättre än att inte skriva något alls!
Precis! Men jag vet, det är svårt att låta bli ibland, man vill ju så gärna att det ska bli bra 🙂
Bara att inse att det inte blir bra från början tror jag…
Jag brukar börja med att skriva ner hela novellen med de scener som ska vara med. Oftast jättedåligt, ingen miljö … ingenting egentligen – bara ord som beskriver vad som händer och lite dialog (så pass att jag vet vad de pratar om). Efter det går jag in och redigerar och formulerar om. Ofta får den vila ganska länge efter det och sedan är det dags för mer redigering. Till slut så är den ”klar” 🙂
Ja det är bra att strukturera upp det så, att skriva ett synopsis.
Precis, så man har något att utgå ifrån.
Jag vill ”bränna på” men märker att jag också blivit mer petig redan i första utkastet.
Ja exakt så känner jag också men får inte ihop de två. Är jag för petig går det för sakta framåt. Om det alls går framåt 😉
Jag har märkt att jag autokorrigerar många av mina vanliga fel redan i det första utkastet, vilket leder till mer polerade råmanus, men jag sitter inte och svettas över formuleringar osv redan där. Det får komma senare. Själv blir jag ganska hämmad av att sitta och vara kritisk samtidigt som jag försöker vara kreativ men det finns säkert de som klarar det bättre.
Håller med, det är hämmande när man ska försöka vara både kritisk och kreativ på en gång. Man tror man är effektiv men istället blir ingenting skrivet. Det är bara inse att det inte blir bra första gången och förmodligen inte andra men kanske typ tionde… 😉