Säkert har de flesta av er stått och lagat mat i en och en halv timme och sedan har familjen och/eller gästerna ätit upp maten på fem minuter. Först känns det lite otacksamt, men sedan tänker man att de måste ha tyckt det var supergott och därför kastat i sig maten.
Jag drar en parallell med skrivande och läsande där. Det tog mig nämligen drygt två år att skriva boken Nyckeln till det förflutna och få den utgiven. Nu har några läsare läst den på två dagar. Kan det vara så dessa läsare tyckte att den var lite spännande och därför slukade den? Hoppas det 🙂
Angående datorn jag skrev om i förra inlägget, så blev det en Mac Book Air. Har inte lyckats förstå mig på den ännu, men lätt och smidig är den!
Anna Keiler 
Jag läser ungefär i samma takt som du skriver om det gläder dig 😉 Hittills tycker jag att den är superbra!!!
Kul att det blev en Mac 😀
Kram kram ❤
Ok Ann, meddela mig om två år vad du tyckte om boken, När du har läst ut den 😉
I will 😉
Yuhuu, grattis till inköpet! :-))) Och jag förstår precis vad du menar med det andra. Jag kände något liknande nyligt. Processen för min bok tog nästan två år med, från börja skriva till ute i butikerna. När min kompis sa att hon läste den på en halv dag (400+ sidor, för bövelen!) fick jag nästan lust att nita henne, hahaha! ”Show some respect!” Men jag *tror* det betyder att man skrivit något bra som läsaren förhoppningsvis inte kan lägga ifrån sig utan läser till den är slut för att de måste få veta hur det gåååår! Och det är ju egentligen något positivt.
Ja det är så vi får se det Kati!
Grattis till den nya dator! Jag tror du får se det som att din bok är så bra att den inte går att lägga ifrån sig. 🙂
Tack Anneli, ja jag får se det så 🙂
Bra val. Och det tar ju en stund men sen när man väl kan sin dator då verkar den närmast ha klistrat fast i händerna på en, följer med över allt och klagar inte.
Låter bra!
Ja det är lite snopet det där med att något man jobbat så länge med tar slut så snabbt för andra. Men förhoppningsvis finns boken i deras tankar mycket längre än två dagar. Kanske till och med längre än två år?
Bra sagt, Anna! Och om man lägger ihop lästiden för alla läsare blir det kanske lite mer i fas med skrivtiden.