Igår fick jag en refusering via mail. En av många refuseringar under den här segdragna skicka-till-förlagsprocessen. Men nu behöver jag inte bry mig längre och det är en skön känsla! Det är nästan så att jag har lust att svara på mailet att jag ändå hade varit tvungen att tacka nej om de sagt ja. Men det ska jag inte göra. Man ska hålla sig väl med branschen.
En refusering som inte rör mig i ryggen
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.
Anna Keiler 
Låter onekeligen som en bra känsla 😉
🙂
Hehe, men jag förstår om det kliade lite i fingrarna att få skriva det till dem 🙂
Jag fick stålsätta mig 😉
Ah, vilken härlig känsla. Stort grattis till ditt påskrivna kontrakt!!! Måste kännas grymt bra.
Tack Susanne! Och kul att du har hittat till min blogg 🙂
Åh, det betyder alltså att någon annan har tackat ja! Grattis
Precis! Tack Nathalie 🙂
Vad heter den bok du då snart kommer ut med? Mycket nyfiken.
Nathalie, jag vet inte ännu vad titeln blir. Men den kommer ut före jul. Jag skriver på bloggen när jag vet mer!
Det hände mig med, alltså en refusering efter antagningen. Och det trots att jag hade mailat förlagen som inte hade svarat och berättat att det inte längre var aktuellt. Lite lustigt.
Då försökte du ju ändå bespara dem tiden att läsa manuset.
Ja, det var knäppt. De verkar ha gått om varandra, den som jag mailade och den som läste. 🙂
Jag har läst att man ”bör” maila förlagen som inte svarat än, när man väl fått ett kontrakt. Det tillhör ”god ton.” Minns inte var jag läste det, men förmodligen i någon bok om konsten att skriva, eller i tidningen skriva. 😉
Förlagen tillämpar inte god ton, en del svarar ju inte ens. Så det tänker inte jag heller tillämpa 🙂