På mitt nya manus alltså. Tyvärr inte hunnit skriva något, men jag har plottat och funderat över karaktärerna och jag har lärt känna dem lite bättre. Veckan har varit minst sagt intensiv, och inte är den slut ännu. Imorgon kväll blir det Grande Finale på veckan, med Bon Jovi-konsert! Och på lördag födelsedagskalas och på söndag h0pptävling. Det var den helgen, men förhoppningsvis hinner jag skriva några scener också. Annars är bussresorna till och från jobbet ett bra tillfälle att skriva på. Fast sist jag gjorde det tror jag han som satt bredvid försökte läsa vad jag skrev. Hmm. Han får faktiskt vänta på sin tur. Och det är när boken är utgiven! Keep on waiting, alltså ;-).
Anna Keiler 
Full fart! Härligt. Jobbigt med tjuvtittare! 🙂
Såna där smygläsare, de finns över allt. Man tycker att de kunde göra som resten av världen och lyssna på samtal och sånt i stället. Texter ska man få ha ifred för de är inte särskilt högljudda, ju.
Dessutom är den första texten aldrig särskilt bra, och dessutom ryckt ur sitt sammanhang så blir den inte alls bra. Och det är inget man vill att nån annan ska läsa!
Just det där med ”smygläsare” är anledningen till varför jag aldrig skriver på offentliga platser. Men tjuvlyssnar gör jag dock emellanåt 🙂
Tjuvlyssna är kanske heller inget alla aktivt väljer – ibland kan man inte undgå det när folk pratar högt. Men att nån ska läsa det man skriver vill man ju inte – alltså inte förrän man är klar i typ version 48 ;-). Då vill man att alla ska läsa!
Nej, precis. Jag tänkte mer på sånt man råkar höra och som man kan använda sig av i sitt skrivande sen. Även om jag givetvis inte kopierar dialogen rakt av. Mer andemeningen i den kanske 🙂
Du får säga det till honom när du upptäcker det: ”Hörrdudu, du får allt vänta tills boken är utgiven.” Sedan ger du honom ditt kort med ditt namn och under det: ”Författare”. Det skulle vara något! :))
Ja det var en bra idé. Får fixa sådana visitkort! En gång var det faktiskt en person som satt bredvid mig och pratade skithögt i mobilen hela bussresan när jag försökte läsa mitt manus. Himla irriterande. Och när jag skulle gå av la han på och ropade efter mig: Skriver du en bok, det gör jag också!
Katarinas kommentar är klockren 🙂
Ja eller hur. Och jag är ju en av Vistaprints VIP-kunder så det borde ju va enkelt kirrat fixa visitkort 😉