Tankspridd som jag är just nu glömde jag min väska på toa på McDonalds idag. Väskan innehöll bland annat min anteckningsbok där jag skriver ner scener till boken om jag kommer på något när jag är på språng. Och den innehöll också mitt USB-minne med boken. Ja, och plånboken, mobiltelefon, passerkort till jobbet, busskort och annat oviktigt.
När jag märkte att jag glömt väskan (vilket säkert tog 10 minuter) sprang jag in på toan men väskan var inte kvar. PANIK!
-Hade du plånboken där i? frågade min man oroligt.
-Strunt i plånboken, min BOK låg i väskan!! skrek jag tillsammans med en massa andra fula ord som jag inte ska nämna här.
Efter denna nära-döden-upplevelse visar det sig att någon vänlig människa lämnat in väskan till personalen på McDonalds. Tack och lov att det finns ärliga människor!
Anna Keiler 
Åh! Jag bli alldeles nervös bara av att läsa. Underbart med ärliga människor. För jiiiiises annars!
Ja tänk om mitt manus varit på vift, det hade inte varit kul…
Usch vilken rysare! Tur att de flesta människor är ärliga 🙂
Lite kul reflektion, att plånboken, som oftast är det första man tänker på, inte var det viktiga i ditt fall. Det säger en hel del om ditt manus och det arbete du lagt ner på det.